Fornminne
Smedjan och kolmilorna
På Målstena Gårds marker finns spår av en äldre smedja nära lämningarna efter kolmilor. Här möts råvarorna som formade bygden: skog, kol och järn.
En plats att minnas
Målstena är skogarna, hagarna, lämningarna och människorna vid sydöstra Hövern – en gammal gård med en historia som sträcker sig från järnålderns smedjor till dagens grannskap.
Börja läsaMålstena är inte en traditionell by med tätt liggande hus. Det är ett område definierat av en gammal bondgård. Målstena har nu omkring tolv fastigheter – men bakom avståndet mellan gårdarna, torpen och husen finns en rik väv av historia.
Här finns en plats som nämns i medeltida handlingar, en gård som följde adelsfrälsets nätverk, spår av smide och kolning, en skola som hann öppna och stänga, och en järnväg som ändrade bygdens ekonomi. Det är lätt att gå förbi alltihop. Det är svårare när man väl börjat se.
Den här sidan är tänkt som en gemensam utgångspunkt för Målstena – och för nyfikna grannar i Björsäter med omnejd. Läs, minns, rätta och fyll på.
Några platser och berättelser att bära med sig från cykelturen.
Fornminne
På Målstena Gårds marker finns spår av en äldre smedja nära lämningarna efter kolmilor. Här möts råvarorna som formade bygden: skog, kol och järn.
Folktro
Vid granngården Odensgöl berättas om en högliknande förhöjning och en nästan fyrkantig offersten, ungefär 2 × 1,5 meter. På äldre kartor kallades platsen Offerlunden.
Landskap
Två gamla ekar gav upphov till berättelsen om att skjutsen skulle stanna och den döde bäras förbi när färden gick till bårhuset. En av ekarna finns fortfarande kvar.
Natur
Målstena ligger i ett landskap där skog, hagar och vatten hör ihop. Sjön Hövern har tolkats som “bergsjön” – ett namn som passar traktens kuperade karaktär.
“
När döda skulle köras till bårhuset måste skjutsen stanna och den döde bäras förbi ekarna.
En berättelse om Gastekarna vid vägen mellan Björsäter och Byrum
Målstena går att följa genom kartor, brev, bouppteckningar och husförhör.
Kartor
En karta från 1653 visar Målstena tillsammans med Odensgöl, Mörkedaal, Höstbäk, Långsrum, Kåknö och Solwijk i Yxne socken. På 1706 års geometriska avmätning syns Målstena och Mörkedahl med gränser som i stora drag känns igen från senare kartor.
Arkiv
Bouppteckningar från 1700- och 1800-talen räknar upp silver, koppar, järnsaker, böcker, redskap, hästar, nötkreatur, får och svin. Husförhörslängder från 1792 till 1896 visar hur brukare, drängar, pigor och torpare flyttade mellan gårdarna i trakten.
Rågång
På en rågångskarta från 1819 fastställs gränsen mellan Målstena, Odensgöl och Ekhammar. I 1832 års roteindelning hörde Målstena till Höstbäcks rote, tillsammans med bland andra Mörkedal, Byrum och Odensgöl.
Kartor och fotografier gör det lättare att se hur landskapet och bebyggelsen hänger ihop.
Målstena var mer än en huvudgård. Här fanns bostäder, torp, skola och arbetsplatser som förändrades över tid.

Mangårdsbyggnad från början av 1800-talet
Huvudbyggnaden beskrivs som uppförd i början av 1800-talet. På 1930-talet hörde magasin och omfattande ekonomibyggnader till gården, som då hade hästar, kor, får och svin.

Bostadshus från 1911
Brånstorpet låg på Målstenas ägor på vägen mot Lången. I 1951 års beskrivning nämns ett trähus med tre rum och kök samt ekonomibyggnad för hästar och nötkreatur.

Bostadshus från 1915
Fredrikslund ligger vid Lången nära Brånstorpet. Huset hade ursprungligen ett rum och kök, byggdes om under 1920- och 1940-talen och hörde till skogsbrukets bebyggelse.

Bostadshus från 1918
Korpudden beskrivs som ett trähus med fem rum, kök och hall. Till platsen hörde också en mindre byggnad från 1921 och senare moderniseringar under 1940-talet.

Arbetarbostad från omkring 1901–1916
Lilla Målstena syns i husförhörslängderna från 1861 och i 1951 års bebyggelsebeskrivning. Sammanställningen noterar att byggnaden inte längre finns kvar.

Skolhus från 1929
Skolan hade en lärosal och bostad för läraren. Den öppnade 1929 och stängde 1947 när elevunderlaget blev för litet; senare användes huset bland annat som bostad och verkstad.

Troligen byggt strax före 1880
Torpet finns på Generalstabskartan från 1881, uppmätt 1876–78, men saknas på kartan från 1837. Under 1900-talet var huset en arbetarbostad med två rum och kök. Källmaterialet beskriver också vedbod, veranda, jordkällare och ett garage som kan vara från 1930-talet. Omkring 1952 genomgick huset en större renovering med nytt tak, ombyggt kök och hall samt förändringar av fasad och veranda.
Från malm och myr till grannar och fritidshus.
Landskapet kring Målstena bär spår av tidig bosättning. På markerna finns lämningar efter smedja och kolmilor – en påminnelse om hur myrmalm, ved och kunniga händer hörde ihop.
Målstena nämns i skrift 1375 som “Lasse i Mastem”. Året därpå köpte häradshövdingen Peter Tomasson jord här för 30 mark penningar.
I skattelängderna finns bonden Niels i Måsten. Gårdens djurhållning omfattade bland annat oxar, ko, får och häst – små detaljer som gör den äldre gården konkret.
Målstena låg länge under sätesgården Björkvik och följde ett arv av adliga ägare, däribland släkterna Gera, Oxenstierna och Gyllenstierna. På 1780-talet såldes Björkvik till friherre Johan Gabriel Banér.
Den nuvarande manbyggnaden på Målstena Gård uppfördes troligen av timmer från äldre hus på platsen. Målstena Torpet tros vara byggt strax före 1880.
Järnvägen gjorde det lättare att frakta virke och bidrog till att ekonomin rörde sig från jordbruk mot ett mer industriellt skogsbruk. 1905 köpte Holmens Bruks & Fabriks AB hela egendomen.
Målstena skola uppfördes 1929. Alma Lindeskog blev den första – och sista – lärarinnan. När hon slutade 1947 stängde skolan på grund av för få elever.
Efter 1989 började den sammanhållna gården styckas av. Dagens Målstena består av omkring tolv utspridda fastigheter, med både permanentboende och fritidsboende.
De stora jordbruken är borta, men platsen lever vidare i nya former.
Målstena Gårds marker ägs till stora delar fortfarande av Holmen Skog och mark och hagar arrenderas ut. De gamla bostadshusen och torpen har fått nya liv som permanenta hem och fritidshus.
För dagens Målstena är avstånden en del av identiteten. Några bor här hela året, andra kommer på helger och lov. Tillsammans utgör de ett litet lokalsamhälle med något sällsynt: gott om plats för både minnen och nya berättelser.
Björsäter hör också hit.
För den som vill fördjupa sig är detta en naturlig tråd till socknens och traktens större historia – inte minst genom hembygdsföreningens arbete.
Den här sidan blir bättre när fler röster får plats. Har du ett fotografi, ett ortnamn, en berättelse om skolan, gården eller vägen – skriv gärna till sidans redaktör. Korta minnen är också källor.
Sammanställningen bygger bland annat på Sammanställning av Målstenas historia (Robert, 2025), Målstena Torpet – Husets historia, Björsäters sockenböcker, Riksarkivets uppgifter, Lantmäteriets historiska kartor, Erik Nilssons Det hände i en bygd (1994) och gårdens egna arkiv.
Nuvarande boendes namn och andra personuppgifter är medvetet utelämnade. Innehållet är en arbetsversion som gärna får kompletteras med fler källor, minnen och rättelser.
Har du en rättelse eller en källa? Skicka den personligen till redaktören så läggs den in med respekt för både historia och integritet.